Lång eftersmak

Precis när vi börjat bygga upp en kontinuerlig läsarskara på ett 20-tal om dagen så slog det till. Vid sidan av vår lille Valter, en dryg månad gammal, så gick vår lille Folke, dryga året gammal, och drog på sig någon mindre aktad kombination av svinkoppor och vattkoppor. Det har gjort att det mesta förutom att klara av dagarna har fått komma i andrahand här hemma. Nu har dock lillen fått börja på en antibiotika-kur och allting är på bättringsvägen.

Detta till trots så har vi tagit oss för att försöka med några saker ändå, men ingen riktig wow-känsla förrän ikväll faktiskt. Först tänkte vi dock visa ett annat roligt exempel, även om kombinationen med drycken inte var så lyckad.

DSC_0247

Grillad färskkorv från Gården i Långsjön. Här har vi skurit upp bitar av chorizo och Långsjön Original (den senare med smak av ingefära och koriander frön) och grillar det tillsammans med paprika, tomat och ost på en relativt nyinköpt Raclette-grill från Kitchentime – https://gardenilangsjon.wordpress.com/http://www.kitchentime.se/sv

IMG_20160712_201810 (1)

Korven var verkligen helt fantastisk och beskriver mycket av vilken kvalitet som kött från Gården i Långsjön håller. Nu testade vi ett nytt sätt med att skiva upp den innan vi grillade, och den är tillräckligt fet för att klara av det och bibehåller mycket av sin saftighet, men vi skulle nog ändå rekommendera att bara lägga på korven som den är för att få mesta smakrika upplevelse. Tänk på att grilla på låg temperatur så att den blir helt genomstekt.

Till detta serverade Peter en Oppigårds Thurbo Double IPA. En öl på 8,5% som brukar vara bra till smakrika rätter och som var tänkt mest till chorizon i det här fallet, men som inte riktigt föll oss i smaken denna gång och som mest bara smakade alkohol, trots att den vanligtvis brukar smaka honung och aprikos med örter och styrka.

DSC_0304

Det här är en zucchini-lasagne med soltorkade tomater, gjord på fläskfärs med balsamvinäger och basilikaolja. Till detta drack vi en flaska Valpolicella Ripasso (Villa Righetti 2012). Ett vin som enligt många bara rekommenderas till nöt och lamm, men som nästan slog oss av stolen där vi satt och sippade på det efter att ha tagit en tugga av lasagnen. Det hela passade verkligen ypperligt tillsammans och var en riktig upplevelse. Vinet på 14% som kan vara aningen beskt när en bara sällskapsdricker fick här en mjukare ton med lite krydda och lång eftersmak att njuta av. En härlig effekt som gör varenda tugga intressant. Flaskan finns att handla på systembolaget men det är dock osäkert om det fortfarande går att få tag i 2012 års upplaga, det kan hända att den som står på hyllorna idag är 2013.

Rekommenderat

Vardagsveckan går mot sitt slut och för att summera den har vi plockat ut ett par saker som vi tycker är värda att nämna, kanske till och med att rekommendera. Först ut är en broccoligratäng på champinjoner, vitkål och sidfläsk från gården i Långsjön (https://gardenilangsjon.wordpress.com/).

DSC_0205

Ingredienser: Köttbuljong, maizena ljus redning, grädde, broccoli, vitkål, champinjoner, smör, sidfläsk, salt, svartpeppar, vitpeppar.

Gör såhär: Stek fläsket på medelhög temperatur med salt, svartpeppar och vitpeppar tills det blir knaprigt. Lägg över i en ugnsform och låt fettet vara kvar i stekpannan. Stek champinjonerna i fettet och en klick smör och salt, lägg i vitkål och stek tills det mjuknat. Smaka av med salt.

Lägg över i formen. Dela upp den tinade broccolin i mindre bitar och lägg överst på gratängen.
Koka upp grädde med köttbuljong och maizena till en lite tjockare sås. Häll den över gratängen och strö över riven lagrad ost och gratinera tills osten fått fin färg.

Till detta povade vi varsin ”Mikkeller – Peter, Pale and Mary” som är en glutenfri humlearomatisk öl på 4,6%. Den gjorde sig bra till fläsket även om den i vissa stunder kanske kunde kännas lite väl fruktig.

***

Veckans topp som smakupplevelse är någonting ganska enkelt och oväntat. Den som någon gång har funnit sig själv kringsurfande på whiskyforum där det pratas om olika erfarenheter av vad som har provats och inte provats att kombinera med whisky – den har säkert hört talas om det här förut. Nu pratar vi om kanelbullar och Ardbeg Ten. Från början var vi skeptiska men såhär i efterhand är det definitivt någonting som vi kommer att ha som kvällsfika igen.

DSC_0208

Ta en bit av kanelbullen och ha kvar den i munnen medan du sippar på whiskyn, känner hur smakerna blandas, och sen sväljer du bara whiskyn och låter bullbiten ligga kvar i munnen ett ögonblick eller två för att dra ut på det. Det är en häftig upplevelse rent smakmässigt och den påtagliga rökighet som finns i denna Ardbeg blir till någonting helt annat i denna kombination. Den honung och citrus som också finns här blandar sig utsökt med bullens sötma och kanel och det smakar som en egen dessert.

Söndagswhisky med Boltjärn blå

Vid lunchtid på söndagen gick vi igenom kylskåpet för att planera middagen. Vad som då dök upp som en idé var om vi kunde göra något med den del av mögelosten Boltjärn blå som vi hade liggande. Peter minns att han hade läst någonstans att Lagavulin 16 skulle passa bra tillsammans med smakrika ostar så vi bestämde oss för att göra en bricka till kvällen. Dock kändes det lite dumt att öppna en ny Lagavulin med bara en ost på bordet, vilket gjorde att Peter och lille Folke (vår ettåring) tog en eftermiddagstur till Getgården i Djuptjärn för att handla getost.

DSC_0198

Ostarna till kvällen var:

* Boltjärn blå, som är en svensk motsvarighet till Roquefort, och som kommer från Strömmens Gårdsmejeri i Ånge (http://www.strommensgardsmejeri.n.nu/)
* Getostarna Anna och Askad från Getgården i Djuptjärn (http://gideget.se/)

Lagavulin 16 är en komplex, rökig whisky med lite fatkaraktär. En av dom där som alltid står på hyllan i whiskyskåpet, oavsett om den blir öppnad eller inte. Tillsammans med Boltjärn blå var det i sanning en häftig smakupplevelse utöver det vanliga. Märkvärdigt och minnesvärt då kombinationen verkligen förstärkte smakerna.

Peter: Det roligaste var att den gjorde whiskyn mindre komplex och mer tydlig i smaken. Nu var det choklad, nu var det nötigt, nu var det smörkola i att dricka Lagavulin 16. Tidigare har jag mest upplevt apelsin, tjära och pyttelite choklad men mest rökighet, liksom. Lagavulin är en fantastisk whisky, men med perspektivet som det här gav håller jag den ännu högre. Till dom andra ostarna tror jag att vi skulle ha satsat på en sötare whisky utan rök.

Ida: Getostarna var väldigt goda men jag tror att osten behöver krämighet för att passa till whiskyn, vilket saknades hos ”Anna”. Smakerna blandas inte riktigt på samma vis. Den askade blev väldigt blommig och det var också en smakupplevelse, men efter vi hade provat Boltjärn blå hamnade den lite i skymundan då den är så mycket mildare i smaken. Boltjärn blå är en väldigt krämig ost som den är, men tillsammans med Lagavulin blev den nästan åt mjukglass-hållet i konsistens, den blev extremt krämig, och väldigt tydliga smaker.

Det är en chevre med på bilden, men den sa oss inte alls någonting.
Det är en chevre med på bilden, men den sa oss inte alls någonting.

Fortsättning

Vi hade ett litet tema på förrätter under förra veckan men utvecklade provandet på dryck och smak. Eftersom Peter har ett stort intresse för just whisky så kommer det att dyka upp en del experiment där vi försöker väva in sådana detaljer med alla de olika smakerna.

IMG_20160701_170752

Matjessill på ägghalva med gräddfil och syrad, gul lök. I originalreceptet som vi blev inspirerade av så var det matjessill på potatishalva, men vi tog oss friheten att forma det mer efter vad vi faktiskt vill äta.

På sidan om hällde vi upp 4 centiliter Bunnahabhain Mòine. En ung, rökig whisky på 46,3% som är buteljerad utan kylfiltrering och som handlas överkomligt på systembolaget under 400 kronor.

Till detta drack vi Sierra Nevada Pale Ale, tydlig beska och fruktiga inslag med aprikosmarmelad, apelsin och honung. Detta öl är väldigt pålitligt smakrikt till husmanskost i överlag. Men i den här rätten fungerar det mer som en grund att stå på.

Ta allt i den här ordningen: Svälj en klunk Sierra Nevada, fortsätt med en tugga av matjessillen (försök få med alla ingredienser för att få smakerna blandade i munnen) och vänta några sekunder innan det är dags för en snabb sipp på whiskyn. Försök att fortsätta i den ordningen, försök att ha lite sill och syrad lök kvar i munnen när du sippar på whiskyn, och försök att inte häpnas över smakerna som visar sig och över hur fantastiskt kvalitativ den unga whiskyn med det överkomliga priset plötsligt börjar kännas.

Förra veckan

Denna nystart på bloggandet har varit ett hett samtalsämne mellan oss här hemma den senaste tiden. I alla fall sett till den lilla tid som vi har till att prata med varandra på tu man hand, då vår ettåring och vår treveckors bebis inte låter oss tala ostört närhelst vi behagar.
Vi är två starka viljor som har olika intressen men som alltid kan mötas vid vårt brinnande intresse för mat och dryck. I den vänstra spalten på den här sidan finns tillräckligt med ord som presenterar vilka vi är, men som en liten inledning på det hela ville vi tydliggöra några saker med detta projekt: Det är vår hobby och ingenting annat. Vi tycker att det är jäkligt trevligt med mat och dryck och vi hoppas att eventuella läsare ska känna ungefär samma sak om att besöka den här hemsidan; att det minsann var jäkligt trevligt att ta del av våra texter och bilder, och förhoppningsvis tittar en gnutta mer inspirerat i kylskåpet inför nästa måltid.

DSC_0197

Förra veckan gjorde vi en lyxig förrätt på hummer- och krabbsallad. Med majonnäs och senap blandat med limejuice blev hummerköttet och krabban en smakrik upplevelse av sött och syrligt. Till detta drack vi champagne, André Clouet, som verkligen gifte sig i munnen med speciellt hummern och den färska dragon som pryder rätten. Dragon har sällan varit så intressant och gott som till champagne.

Ingredienser för 6 personer:

2 burkar salladskrabba
1 dl majonnäs
½ finhackad färsk dragon
2 msk grovkornig senap
2 tsk färskpressad limejuice
Salt och peppar
3 humrar (á 300 g)

Till servering:
2 lime
Dragonkvistar
Eventuellt bröd